Från Monopol Media, det här är Kapitalet, med mig Gunnar Harrius. 

‍

M: och med mig, Marcus Morey-Halldin.

‍

G: och jag har den här veckan, en historia om den största händelsen inom kryptovaluta-världen… Kanske någonsin.

‍

*Musik*

‍

G: du vet att jag gör en annan podd, som handlar om kryptovalutor

‍

M: japp. Dom Kallar Oss Krypto, den görs med Mårten Andersson

‍

– Vi spelar ju in tillsammans varje vecka, men jag har ju aldrig intervjuat dig,

– Nej det har du inte gjort. så nu ska jag bli grillad av kapitalet stjärnreporter-

‍

G: Har man inte koll på mårten är han komiker - han är entreprenör, driver en ståuppklubb som heter Raw - och så är han kryptofrälst. Han är en stor investerare i kryptovalutor generellt - och en av hans största investeringar är i en valuta som heter Luna - den ligger på en blockkedja som heter terra, och kallas ibland för terra-luna [allting började med att mårten]

‍

– allting började med att jag blev kontaktad av en kille på twitter, som tjatade på mig om att jag skulle kolla upp Terra-Luna-projektet

‍

M: Känns också som twitter är där krypto-flockens naturliga habitat

‍

G: ja, och Ett “projekt” är vad kryptomänniskor kallar det som du kanske skulle kalla en “kryptovaluta”

‍

– Det här har sommaren 2021, eller han började tjata redan under våren, och jag köpte in mig sommaren 2021 på 5,8 dollar.

‍

M: Är 5,8 dollar mycket?

‍

G: alltså det är kanske inte riktigt ett perfekt mått - för det beror ju lite på hur många coins det finns. Men på den här tiden handlades det luna för ungefär 100-200 miljoner dollar om dagen - som jämförelse kan man säga att det handlas bitcoin idag för 28 miljarder. och kryptomarknaden som helhet var betydligt hetare sommaren 2021 än vad den är idag.

‍

M: så det är inte en stor kyptovaluta, men inte helt obetydlig heller

‍

G: så kan man nog säga. så mårten investerar litegrann, och sen börjar läsa på lite mer…

‍

– … och kände att det här var the shit. Här ska jag gå in. jag började sälja andra saker och började ackumulera från 5,8 dollar

‍

G. Vi kommer till varför Mårten tycker den här coinen är the shit - men man kan väl säga att den just där och då är väldigt hypead. han  köper mer och mer - och priset på Luna bara stiger och stiger

‍

– Det slogs nu nya all time highs mer eller mindre hela tiden. så att jag såg ju det här som mina barns pensionsförsäkring typ… och att den skulle till tusen dollar.

‍

G: Luna tog sig aldrig till tusen dollar - men den blev en STOR GREJ. den började klättra

‍

– .. sakta men säkert. först 90 sen 100 sen 120 dollar och jag sålde ingenting. jag bara köpte mer. för jag var helt säker att det här var det jag skulle satsa på.

‍

G: Till slut är Luna världens sjätte största kryptovaluta - den når 120 dollar, och hela luna-systemet har ett marknadsvärde på typ 50 miljarder dollar. och en del av de här 50- miljardera är mårtens.

‍

M: hur mycket går han in med

‍

– Om man räknar allt som allt. kapitaleförsäkringen, mina privata investeringar… mitt isk.. plus tyvärr också min pensionsförsäkring så är det lite mer än en och en halv miljon.

‍

G: kronor, ska sägas. och jag gissar att du har anat det här vid det här laget - men mårtens satsning på en och en halv miljon kronor - är inte värd det idag. Som mest var en luna värd 120 dollar-

‍

M: och vad är den värd idag. 

‍

G: det här är ju minut för minut, men jag kollade nyss, och då låg den i 0,00017 dollar. Vi kan avrunda till Noll dollar skulle jag nog säga - allt har gått upp i rök.

‍

M: allt 

‍

G: ja - allt. Det här är den största kraschen i krypto någonsin - aldrig förr har en så här stor valuta i princip slutat existera. [kanske nyhetsklipp?]  man kan väl säga att det luna gick

‍

– upp som en sol ner som en pannkaka

‍

G: men sättet som just den här pannkakan föll ner på är faktiskt superspännande. Det säger inte bara massa saker om hur den här konstiga kryptovärlden funkar - den kan också lära oss saker om vår vanliga traditionella ekonomi - och hur helt vanliga valutor funkar. Tidernas största kryptokrasch: efter det här- 

‍

Reklam

‍

M: Så Luna - världens sjätte största kryptovaluta, har kraschat totalt. 60 miljarder dollar har gått upp i rök - mårten andersson hade investerat en och en halv miljon i Luna. och det här är liksom en enorm grej i krypto. Även med krypto-mått mätt, där jag tycker det verkar som att saker går upp och ner i värde  varje dag - är det här en ovanlig sak. 

‍

G: Ja, i princip hela kryptovärlden är lite i chock. Twittertrådar och reddittrådar fylls av olika post-mortens över den här valutan. Det finns obekräftade uppgifter om självmord till följd av Lunas krasch. Allt är på det stora hela rätt hemskt. Men det är också otrioligt fascinerande. jag har varit lite besatt faktiskt. Den här storyn innehåller ganska mycket begrepp och konsitga krypto-termer, jag har liksom suttit på sidan 9 av olika reddittrådar där chainwarrior420 har lärt mig saker om layer2likviditetspooler - men det är också superspännande och lite pajigt och allt har något slags air av grekisk tragedi över sig också. Ocheeh jag ska försöka se till att man kan ta in den här storyn utan att man behöver veta hur en layer2-likviditetspool är. 

‍

M: jag tackar på förhand.

‍

G: MEN för att förstå vad som hände med Luna, så måste man förstå lite om själva luna och hur luna funkar.  Och Luna funkar ungefär likadant idag som somamren 2021, när Mårten Andersson upptäcker den  -  mycket av det som han är fascninerad av då - är också det som ska bli lunas fall.

‍

– det byggde ju då på det som kanske var det mest hypeade ordet inom krypto - defi - alltså decentralized finance.

‍

G: Det här är en grej som jag inte hade nån aning om innan jag började rapportera om krypto i nån mån - men alltså när man tänker på krypto, så tänker man såklart på dom 10 000 olika kryptovalutor som finns - och tänker att kryptovalutor är det som är grejen

‍

M: det känns som att spekulation i kryptovalutor är grejen i alla fall

‍

G: ja, och i nån mån är det sant. men minst lika viktigt, tycker många av de som håller på med krypto, är allt som man bygger runt de här kryptovalutorna. man kallar det för decentralized finance och det är engeltigen olika mer eller mindre komplicerwade banktjäsnter, fanst utan en bank. och olika valutor kan du göra olika grejer med. 

‍

M: Det tycker jag ändå man hört om, att det ska vara som en befrielse från typ centralbankernas och det gamla ekonomiska systemets bojor?

‍

Så man kan tänka på det som att de här valutorna har olika funktioner. Det är inte så att alla kryptovalutor funkar på samma sätt. Utan de har olika egenheter och möjligheter och ska lösa olika problem, hävdar de själva i alla fall. Folk i krypto pratar inte så mycket om kryptovalutor, de pratar om ekosystem, där olika coins och tjänster, som inlåning och utlåning och andra ba hänger ihop. Så luna är en coin som ligger på en blockkedja som heter Terra, och det finns ett terra-ekosystem av olika coins och tjänster

‍

M: och hur funkar det

‍

G: ja - det är då pyttelite komplicerat, så jag har tagit hjälp av dea brunner

‍

– gunnar: jag tänker att du är en kryptoexpert

‍

– dea: nej men spekulant kanske. vet inte om jag är expert

‍

– gunnar: jag tänker att expert är något som andra kallar en, och nu kallar jag dig det

‍

– dea: amen då får jag vara expert då

‍

G: Dea Brunner är en expert. Han har hållit på med kryptovalutor superlänge, han har en podd som heter konsensuspodden som handlar om det här - och han har då följt den här kraschen i realtid.

‍

M: och det här inte bara en krasch i en kryptovaluta, utan kraschen av ett helt ekosystem

‍

G: ja men precis. för på blockkedjan terra finns inte bara en coin som heter Luna - som är en fritt handlad valuta, den har det värde som den handlas för, och så finns det OCKSÅ en så kallad stablecoin: 

‍

M: och vaaad är det

‍

G: en stablecoin är för enkelhetens skull en coin - alltså en kryptovaluta, som alltid är värd en dollar. 

‍

– det finns nån slags strävan inom kryptocommunityt att skapa en coin som motsvarar en dollar, eller en fiatvalutas värde.

‍

G: anledningen till att man vill ha en stablecoin är dels för att det ska vara lättare - kryptovalutor är volatila, stablecoins ska vara stabila. 

‍

M: de har en fast växelkurs - 1-1

G: precis, Och sen är då grejen att du ska kunna använda dem i det här ekosystemet av finansiella tjänster. Så du kan till exempel låna ut dina stablecoins och få ränta på det

‍

M: så de ska funka lite som en blandning mellan vanliga pengar, och krypto-pengar, som gör att du slipper banker utan att du behöver vara orolig att dina coins ska ha tappat halva värdet på en vecka?

‍

G: det kan man säga. Och det finns då, för att göra saken lite krångligare OLIKA TYPER av stablecoins. Den vanligaste är backade stablecoins. De funkar så att det finns ett företag, som skapar en sån här krypto-coin och säger “den här är alltid värd en dollar”. 

‍

M: och hur kan den vara de

‍

G: ja men då säger företaget “vi har ett svinstort bankkonto, med helt vanliga, riktiga dollar, eller guld eller värdepapper i, och du kan alltid komma och byta din krypto-dollar mot en av våra vanliga dollar, för de är backade 1:1”

‍

M: låter helt okej rimligt

‍

G: sen, sidospår, det är inte helt säkert att de här företagen faktiskt HAR backat de här dollarna 1:1, men det är a tale as old as banking. Men det är den ena typen av stablecoin: backad stablecoin

‍

– men sen finns det väl det som är the holy grail, och det är att skapa en stablecoin som är algoritmisk.

‍

G:  Kopplad till Luna finns en algoritmisk stablecoin, som heter UST

‍

M: jag känner på mig att jag inte kommer fatta det här

‍

G: jo men du kommer det, jag lovar, jag fattar att det är mycket att hålla i huvudet, men det man behöver komma ihär är att i det här systemet som nu fullständigt har kraschat så finns det två coins, två kryptovalutor. en som heter Luna, som man kan tänka på som en vanlig kryptovaluta, och en som heter UST,  som alltid ska vara värd 1 dollar. 

‍

M: en stablecoin

‍

G: men istället för att ha ett jättestort bankkonto med massa riktiga dollar på som backar din stablecoin, så är den här stablecoinen backad av en algoritm kopplad till luna. Luna är liksom valutareserven här. Så man skapar Luna, man säger att den har ett värde, och så säger man - den här kryptovalutan som har ett värde - den används nu som valutareserv för den här andra coinen vi har gjort, som alltid är värd en dollar

‍

– man skulle kunna säga att man skapar lite pengar ur tomma intet

‍

M: det är sällan ett bra tecken när någon säger att man gör det

G: nej absoslut, samtidigt som ju riksbanken och affärsbanker gör det hela tiden. så varför inte krytpovalutor - men jag förstår vad du menar. Hursomhelst - Stablecoinen som är kopplad till Luna funkar på ett intressant sätt. Hela premissen är att det ska skapas en balans, genom en algoritm

‍

– algoritmen består av att du kan alltid byta den ena mot den andra.

‍

G:  en UST- den här stablecoinen - den ska alltid vara värd 1 dollar. men oavsett vad den faktiskt är värd, så kan du byta den mot Luna till ett värde av en dollar.

‍

M. och tvärtom, luna till en värde av en dollar kan man alltid byta mot en ust

‍

G: precis. och att du alltid kan byta en UST mot luna till ett värde av en dollar, ska göra att en UST alltid är värd en dollar.

‍

M: Vänta nu här - detta låter som nån slags… cirkelresonemang?

‍

G: okej såhär: den här stablecoinen, ust, den är ju inte värd en dollar av sig självt, utan det är ju utbud och efterfrågan som styr värde på valutor också. och ibland, så sjönk efterfrågan på UST, så en UST handlades till bara 99 cent.

‍

M: så den var inte värd en dollar

‍

G: nej precis. men du kunde fortfarande byta den mot Luna till ett värde av en dollar. så du kunde ta 990 dollar då - då kan du köpa 1000 UST för det. sen kan du då VÄXLA det till Luna till ett värde av 1000 dollar och sen sälja det

‍

— så säljer du dina luna, och så har du dina tusen dollar

‍

G:  Det du har gjort, rent krasst, är att du har TJÄNAT 10 dollar

‍

M: visst är det det här som kallas arbitrage - samma sak har olika värde på olika marknader, och det kan man utnyttja

‍

G: precis. och det är inbyggt i systemet. Om du tar 990 dollar och köper stablecoinen UST för att tjäna 10 dollar totalt så händer det förmodligen inte så mycket med kursen - men om massa människor upptäcker att det finns arbitrage, att det finns pengar att tjäna och massa människor gör det här, med stora summor, så kommer efterfrågan på ust STIGA - och så kommer det gå upp till 1 dollar igen - och vips, så har den hållt sig på en dollar, som hela tanken med den här coinen är.

‍

M: okej… och förutom att det är lite coolt att den här UST-coinen är värd en dollar, vad var poängen med att ha den? alltså varför ville någon ha den?

‍

G: det är här det här decentralized finance kommer in - alltså det finansiella tjänstesystem som kryptomänniskor tror så mycket på. För en grej man kunde göra med UST - var att låna ut den - man stakeade den, som man kallade det i utbyte fick man en ränta på 20% - den här räntan kom dels från folk som tog lån, men också som något slags markandsföringspengar från själva luna-företaget. 

‍

M: 20% är ju inte dåligt okej - men för att summera: alla vill ha en coin som är värd en dollar - Terra har lyckats göra det, och det här tycker folk är så smart, att det också driver upp priset på den andra coinen, som ska funka som valutareserv, till 120 dollar. och sättet de gör det på är genom att utnyttja artbitrage för att hålla det här priset i schack

‍

G: exakt. Luna själva beskriver det som att de här två valutorna stabiliserar varandra - precis som månen stabiliserar jordens rotation, stabiliserar Luna stablecoinen UST. Det är därför de heter Luna - det är en mån-referens

‍

M: snyggt. men grejen var ju då att det här inte var särksilt stabilt. det verkar ju inte ha funkat alls, ifall det som nyss var värt 50 miljarder dollar,  nu är värt 0. 

Vad hände?

‍

G:  allting startade med en attack - en stor stöt, eller en trade, som inte bara skulle förgöra luna, utan sätta hela kryptovärlden i gungning - hur man invaderar månen - efter det här.

‍

reklam

‍

M: Luna - tidigare världens sjätte största kryptovaluta, finns i princip inte längre - 50 miljader dollar har gått upp i rök

‍

G: ja - och bara för att påminna, så kan man säga att luna EGENTLIGEN består av 2 valutor - en som funkar rätt mycket som en vanlig kryptovaluta, och en som alltid ska vara värd en dollar. men även när den inte är värd en dollar, så kan man byta in den mot en dollars worth of luna, vilket historiskt gjort att den alltid varit värd en dollar.

‍

M: just det. men allt det här har nu slutat funka, och du sa att det var på grund av en attack

‍

G: ja - just det där ordet är lite omstritt, men man kan väl säga att det skedde genom en trade, på ett väldigt medvetet sätt.

‍

M: okej. så vad hände - vad var den här traden som sänkte luna.

‍

G: hela den grejen började tidigare i år. Bakom luna finns ett företag, som är med och styr så att det här funkar.

‍

– det är dom som i början av året har köpt på sig 80 000 bitcoin.

‍

G: det här är kryptoexperten dea brunner - och bara för att sätta det här i perspektiv - i början av året, när luna köper 80 000 bitcoin, så var det värt tre komma tre miljarder dollar. Luna blev en av de absolut största ägarna av bitcoin i världen.

‍

M: och varför köpte de så mycket bitcoin

‍

G: de ville ha det som en extra penningreserv - för att verkligen säkra att en UST - den här stablecoinen, alltid skulle vara värd en dollar.

‍

M: hur funkar det rent konkret

‍

G: amen grejen är att det här är liksom exakt som det funkar med vanliga valutor. UST- den är då peggad - en fast växelkurs - som man säger mot dollarn. Och massa riktiga valutor i världen är, och framförallt var peggad mot dollarn. Danska kronan är peggad mot euron - så en euro ska alltid kosta 7,46 danska kronor

‍

M: intuitiv siffra för en fast växelkurs

‍

G: verkligen. men precis som med kryptovautor så händer ju inte det här automatiskt, man kan inte bara säga “en euro är värd 7,46 danska”, utan det finns ju liksom en valutamarknad där folk köper och säljer danska kronor och euro

‍

M: och danska centralbankens uppgift är att se till att det alltid är 7,46 som är kursen - att den håller peggen

‍

G: precis. och det kan man då göra på massa olika sätt - bland annat genom att ha en stor valutareserv. Om man märker att priset på en dansk krona börjar sjunka, då kan ta en del av sin valutareserv, och börja köpa massa danska kronor - och så driver man upp priset till 7,46 igen, och peggen hålls.

‍

M. så bokstavligen öka efterfrågan. 

‍

G: exakt. och luna köpte nu massa bitcoin, för att kunna göra samma sak, ifall UST, alltså den här stablecoinens, peg mot dollarn skulle börja falla

‍

– och då kan man väl säga att luna börjar tumma lite grann på att vara en stablecoin backad av kryptovalutor

‍

G: eller den är väl backad av kryptovalutor, en den är inte hundra procent algoritmiskt backad längre.

‍

M: fattar.

‍

G: Och någon - eller några - ser det här - och så ser de en möjlighet. 

‍

– det första man skulle behöva är att ha väldigt mycket kapital själv.

‍

– Det man vill göra är att få UST att bli mindre värt på något sätt, och sen få alla att förlora förtroende, och göra den här arbitrageaffären. 

‍

G: Såhär - det här är lite höljt i dunkel - det är inte hundra procent att det är såhär det gick till, men TROLIGTVIS började det med att någon BLANKADE bitcoin

M :alltså bettade på att bitcoin ska gå ner i pris.

‍

G: exakt. och det är inte ett litet bet - förmodligen är det här bettet motsvarande fyra miljarder dollar. Bara jättekort - man har alltså LÅNAT bitcoin för fyra milajrder dollar omedelbart sålt, det och sen hoppas man kunna köpa tillbaka det billigare sen - och ta mellanskillnaden. men 4 JARD ändå

‍

M: stort

‍

G: och sen tar de ytterligare pengar, och köper SUPERMYCKET ust. troligtvis en miljard dollar i ust - och det här gjorde man inte på ett bräde, utan över tid

‍

M: okej de har ett bet MOT bitcoin, och de har köpt jättemycket av den här stablecoinen

‍

G: precis. och sen… börjar man sälja av dem - först säljer man 350 000 000 ust på ett bräde

‍

M: man övervämmar markanden

G: precis - det finns inte nog med köpare för det här, så UST - den här coinen, vars enda syfte är att alltid vara värd en dollar - slutar vara värd en dollar. den tappar, först ner till 70 cent, sen återhämtar den sig kort till 90 cent.

‍

M: den tappar peggen

‍

G: exakt. och det som då är tanken ska hända, alltså så som systemet är byggt -  är att folk ska se det här, köpa massa ust, konvertera det till luna, och sälja till profit - det gör folk inte. istället får folk panik - och börjar göra sig av med alla ust de har.

‍

M: det blir en bank-run

‍

G: exakt. förtroendet för att den här coinen ska vara värd en dollar är skadat - och de som först sålde 350 000 000, de lägger in en växel till och säljer av resten av det de äger - 650 miljoner ust. och UST tappar sin peg TOTALT. Troligtvis har man velat att den här algoritmen, som ska hålla en stabil balans mellan luna och UST, ska få spel, och skapa massa nya luna, för att täcka upp för allt värde som förloras när ust slutar vara värd en dollar

‍

– och när man tittar på vad som har hänt så är det det man har lyckats med. Man har skapat lite inflaton som skapat mer inflation som skapat ännu mer inflation

‍

G: och det luna gör då är att göra det som alla länder skulle göra i ett läge när ens peggade valuta håller på att tappa sin peg - de börjar sälja av sina valutareserver för att rädda peggen - i lunas fall då - massa massa bitcoin. 

‍

M: så plötsligt finns det massa bitcoin på marknaden också

‍

G: Exakt - och vi minns vad våra konspiratörer hade blankat - bitcoin. 

‍

M: de har gjort en bra affär

‍

G: Det får man nog säga. Det spekuleras i att de har tjänat ungefär en miljard dollar på det här tradet. 

‍

*musik*

‍

G: en sak som jag tycker är intressant med det här är att det på många sätt inte funkar så olikt hur man har hänt med fasta växelkurser i den vanliga världen tidigare. 92, så var till exempel det engelska pundet peggat mot d-marken - men typ alla visste att det inte riktigt stämde

‍

M: var det då george soros gjorde sin stora grej

‍

G: precis - han valde att korta det engelska pundet, alltså blanka det till ett värde av en miljard dollar. och det man gör, rent praktiskt, när man blankar, är att låna massa pund av nån - och sen säljer man det på den öppna marknaden. Sen hoppas man att priset ska gå ner, och då köper man tillbaka alla punden till ett lägre pris, och lämnar tillbaka det till den som man lånade det av

‍

M: men bara det att geroge soros sålde en miljard pund var nog för att överskölja marknaden i det här fallet. 

‍

G: precis - sen gjorde massa andra det samtidigt också, men det satte extrem press på brittiska centralbanken, som då hade valet att typ tömma sin valutareserv, eller låta pundet flyta fritt- släppa peggen.  Men i fallet med luna fanns det inte riktigt någon centralbanksdirektion som man spelade mot… utan det var helt enkelt en algoritm. och många menar att det här är lite symptomatiskt för krypto - de vill inte ha med centralbanker att göra - de tycker att bankerna gör fel - men de här algoritmerna är ju också centralbankspolitik nånstans

‍

M: det är liksom killarna som skulle uppfinna ett dataprogram som skulle ersätta en centralbank, men så har de också på något sätt skapat centralbankspolitik.

‍

G: lite så

‍

– Det säger ju att det här är ett stort experiment från utvecklarna. och de som investerar förstår kanske inte riktigt vilket enormt experiment det är. det är det som gör att det blir såna oerhörda summor. man har pratat om ust som en sparbank. så har det sålts in. det här är säkra pengar. 

‍

*musik*

‍

M: okej, men avslutningsvis då — mårten andersson. hur har det gått för honom. hann han få ut någonting?

‍

G: nej, han hade sina pengar upplåsta i ett av de här de-fi-projekten, så han kunde inte röra dem på 21 dagar - och ja… det har inte ens gått 21 dagar nu, så han har fortfarande sina pengar inne i luna - men de är inte värda nånting.

‍

M: och hur mår han idag

‍

– mina barn leker och solen skiner och jag har ett hus. Så det är ju bra. Men jag önskar att jag inte hade investerat.

‍

G: Med det är kapitalet slut.

‍